Länkar till artiklar och debatt om datahallen.
Här är några länkar om den planerade datahallen i Falun. Länkarna går till media och jag hoppas att jag lyckats göra dem klickbara. Annars går de att kopiera förstås. Även lokalradion P4 har haft flera intressanta inslag och jag ska lägga in de länkarna också, så fort jag får tid. Nu har jag lite brådska. Med vänlig hälsning Svante
http://www.dalademokraten.se/dalarna/falun/parsjo-tegner-l-granli-ar-ingen-smickrande-affarsman
http://www.dt.se/dalarna/falun/toppolitiker-blas-av-planerna-med-granli
http://www.dt.se/dalarna/falun/live-tv-och-direktrapport-fran-informationen-fran-falu-energi-vatten-om-nya-datahallsplaner
http://www.dt.se/opinion/debatt/vanskapskorruption-om-datahallen-byggs-skulle-den-kunna-heta-friends-of-fahlens-arena
http://www.dalademokraten.se/opinion/debatt/parsjo-tegner-l-garna-en-kommersiell-datahall-i-falun-men-inte-kommunal
måndag 7 mars 2016
Hur har Falu energi och vatten
upphandlat konsult till datahallen?
Del 3
Del 3
Hur har kommunala Falu energi och
vatten (FEV) upphandlat affärsutvecklaren Jan Fahlén när de
planerade sin datahall?
Dalarnas tidningar har rapporterat att
Fahlén inte följde upphandlingsreglerna när han som dåvarande
chef på Trafikverket ICT anställde Björge Granli 2010. Detta fick
kritik i en revisorsapport som föreslog myndigheten en utvecklad
diskussion om etikfrågor i. När Fahlen senare som FEV:s konsult
ber samma Granli bilda bolag för att driva Faluns kommande datahall
kan man undra om revisorernas förslag om etikdiskussion genomfördes?
Men hur har FEV i sin tur upphandlat
Fahléns tjänster för att utveckla datahallen? För att få svar på
den frågan har jag begärt ut fakturor, avtal och haft ett samtal
med FEV:s VD Per Dahlberg.
En gråmulen fredagen den 4 mars besöker jag Falu energi och vatten (FEV) på Ingarvet och samtalar med Dahlberg. Efter att ha väntat en kort stund i entrén tar Dahlberg emot. Dahlberg är en lång vänlig man i 40-års åldern. En person man lätt tycker om. Vi går upp för en spiraltrapp till Dahlbergs arbetsrum för att gå igenom de handlingar jag begärt ut.
Via epost har Dahlberg berättat att det inte finns några skriftliga avtal mellan FEV och Fahléns konsultbolag. Endast ett muntligt avtal om att Fahlen ska arbeta ”80 % av heltid och ersättningsnivå”. Själva upphandlingen var en direktupphandling. Den har alltså inte blivit utannonserad eller konkurrensutsatt. När vi går igenom fakturorna kan jag se att Fahlén börjar anlitas i mars 2013. Summorna varierar inledningsvis men från och med maj 2014 blir sysselsättningsgraden 80% och ersättningsnivån 125 000 kr per månad plus (med moms 156 250 kr per månad). En del av uppdragen gäller skid-VM och inte datahallen.
Vid direktupphandling måste värdet understiga 534 890 kr exklusive moms annars är det en ”ogiltig direktupphandling”. När jag och Dahlberg går igenom fakturorna tillsammans ser jag att summorna är för höga för en direktupphandling. (När senare räknar igenom fakturorna så blir summan 3 040 000 kr utan moms och 3 800 000 kr med moms). Jag frågar Dahlberg varför man inte gjort en ordentlig upphandling då summorna är så här stora har han inget riktigt svar. Förstod ni inte att summorna skulle bli så stora undrar jag? Svaret är svävande men Dahlberg anser att Fahlén har en kompetens som FEV behöver. Även Granli är viktig då han har en ”unik kompetens som dörröppnare” anser FEV:s VD vid vårt samtal.
Jag förstår att Dahlberg har svårt att svara om direktupphandlingen. Han blev VD sommaren 2015 och det är tidigare VD:n Bengt Gustavssons namn som står på de flesta fakturorna. Dahlberg tog över ett projekt som redan börjat rulla och det var inte han som gjorde den muntliga överenskommelsen. Jag borde ställa frågan till förre VD:n Gustavsson. Varför gjorde han en direktupphandling via muntlig överenskommelse? Gustavsson måste ha förstått att det skulle innebära brott mot Lagen om offentlig upphandling.
Samtalet med Dahlberg kommer även in på frågan om kommunen ska ge sig in i en konkurrensutsatt branch som datahallar. Han känner till min ståndpunkt att jag som liberal tycker att sådant ska privata företag ägna sig åt. Inte kommuner. Markarbetena för datahallen hittills har kostat ca 18 miljoner kr berättar Dahlberg. Han menar att Falun får svårt att locka till sig företag att satsa på en datahall. Olika faktorer spelar in berättar Dahlberg. Bland annat:
- Jämfört med datahallar i Stockholm så får kunder i en datahall i Falun ofta högre trafikavgifter. Ett företag som till exenpel har sin verksamhet i Stockholm får betala avgifter till nätverksoperatören för att skicka data mellan Stockholm och en server i Falun.
- Energiskatten på el är lägre i Norrland än i Falun.
- Fördelen Falun har är att värmen från datahallens servrar kan tas tillvara i fjärrvärmenätet. Det skulle kunna sänka kostnaderna för ett företag som etableras i Falun. Men att tillvarata värmen från en datahall är inte unikt för Falun.
När jag frågar Dahlberg varför Falu
kommun via FEV ska satsa på en datahall som inte lockar privat
kapital så är hans svar ”därför att vi tror på idén”. Just
ett sådant svar gör att jag inte tror på idén om en kommunal
datahall. Tror inte näringslivet på idén så ska vi nog inte ha
någon datahall i Falun. I allmänhet är politiker usla på att
driva företag i en konkurrensutsatt branch.
Efter ca en timmes samtal cyklar jag
hem. Jag kan konstatera några saker. Dahlberg var öppen och rak.
Det var ett bra samtal. Handlingarna har jag fått utom affärsplan
för datahallen som inte är klart, det betraktas som arbetsmaterial.
Den vill jag förstås läsa men i övrigt svarade Dahlberg på mina
frågor. Jag fick veta hur han tänker. Men samtidigt så var svaren
oroande. FEV verkar inte ha följt lagen om offentlig upphandling
när Fahlén anlitades som konsult via muntligt avtal. Det är alltså
en otillåten direktupphandling då värdet är så högt som 3,8
miljoner kr. Frånsett att en tjänst som inte blir utsatt för
konkurrens ofta blir dyr för skattebetalarna så kan det leda till
juridiska komplikationer som ogiltigförklaring, skadestånd och
upphandlingsskadeavgift. Dåligt rykte får Falun på köpet. Det har
varit en rad sådana här tveksamheter runt personerna som är
inblandade i datahallsprojektet. Vi pratar inte om enskilda
incidenter utan om en kultur där man systematiskt åsidosätter
upphandlingsregler under flera år. Avgörande blir vem som känner
vem.
När jag kommer hem går jag in på
Konkurrensverkets hemsida. Där står att ”Sedan den 1 juli 2014
finns krav på att organisationen har riktlinjer för
direktupphandling och krav på dokumentation för direktupphandlingar
som överstiger 100 000 kronor.”
I Falun har alltså FEV gjort en
”direktupphandling” som kostar 156 250 kr i månaden och som nu
är uppe i 3,8 miljoner kronor. Den saknar dokumentation förutom en
muntlig överenskommelser mellan projektledaren och den numera
pensionerade VD:n Bengt Gustavsson. Etikdiskussionen som
föreslogs i Trafikverkets revisorsrapport för några år sedan hade
nog inte skadat? Frågan är om den hade hjälpt?
Läs mer (Kopiera länken. För att göra den klickbar behöver jag lite kompetensutveckling):
Svante Parsjö Tegnér, gruppledare Liberalerna Falun
torsdag 11 februari 2016
Märkliga personsamband när Falun ska leka Facebook
Del 2 om datahallen
Datahallar
är en växande bransch med företag som Facebook, Ericsson, KNC
Miner, Digiplex, Google och Microsoft. Bolagen lockas bl a av ”the
node pole” som är ett samarbete mellan Luleå, Piteå och Boden.
Kommunerna där erbjuder 13 tomtområden till företag. De kan locka med
ren, säker energi (inte ett strömavbrott sedan 1979), kallt klimat
och arbetskraft från Luleås tekniska universitet.
Kommunerna
står för tomtmark men företagen bygger och driver hallarna. En
tydlig rollfördelning alltså, jobb skapas och företagen tar
affärsriskerna. 5 datahallar är klara eller påbörjade. Varför gör inte Falu
energi och vatten (FEV) likadant?
Förklaringen ligger antagligen i
personsamband.
Jan
Fahlén som är ansvarig på FEV för planeringen av Datahallarna
var tidigare VD på Trafikverket ICT. Under den tiden togs Børge
Granli in som vice VD. När regeringen 2012 bestämde att
Trafikverket ITC skulle vara en intern resultatenhet och inte
bolagiseras så slutade de båda herrarna.
Men
Fahlén och Granli verkar ha fått smak på att leka entreprenörer i
offentlig sektor. Granli får grunda EcoDC AB i april 2014. Planen
att FEV ska bygga och hyra ut hallen till ett bolag där Granli får
majoritet innebär oklara gränser mellan privat och offentligt.
Upplägget haltar då faluborna tar hela risken för investeringen i
hallen runt 500-600 miljoner kr. Granli slipper offentlig insyn fast
han ska förvalta kommunal egendom. Ett upplägg som underlättar
korruption.
Sälj
till ett företag som bygger/driver hallen – hellre en Google än
en Granli!
Svante Parsjö Tegnér
onsdag 10 februari 2016
Datahallen,
EcoDC AB och entreprenören Granli.
Del 1.
Falu
energi och vatten (FEV) planerar att bygga en datahall. Det innebär
ett ekonomiskt risktagande som faluborna ytterst får ta, ca 500-600
miljoner kronor när allt är klart.
FEV
vill sedan hyra ut hallen till ett bolag som ska bildas,
EcoDataCenter AB. FEV ska äga 33 procent av aktierna i
EcoDataCenter AB och 67 procent ska ägas av ett privat bolag med
snarlikt namn - EcoDC AB. Bakom det senare bolaget står
entreprenören Børge Granli och två till personer.
Kommunfullmäktige måste godkänna förslaget.
Vem
är då affärsmannen Børge Granli som FEV vill ge en så viktig roll
som hyresgäst och majoritetsägare. Vad har han för ”track
record”, dvs meriter? Granli uppges vara den som ska ordna kunder
till datahallen.
Som
gruppledare för Liberalerna Falun har jag försökt skaffa mig en
bild av Granli som affärsman. Bilden var inte riktigt lika
smickrande som den han själv och tjänstemännen på FEV fört fram.
Granli
skriver om sig själv på linkedin.com (ett yrkesnätverk på webben)
som en specialist på ”Set and executed plans and strategies to
maximize sustainable profitable growth”, dvs specialist på att
upprätta planer och strategier för att maximera uthållig tillväxt.
Han startade sin karriär som försäljningsansvarig 1984 och har
under 25 år varit aktiv i 25 bolag via olika positioner som
försäljningschef, vice VD, VD, direktör, styrelseuppdrag, grundare
och ägare. Mest har han arbetat med marknadsföring åt företag och
management inom eget bolag i telekommunikationsbranschen.
Hur
är det med Granlis förmåga att ”maximera uthållig tillväxt”
i företag?
Netnet
och T5PC
Ett
exempel på den expertisen är när Granli köpte upp varumärket
Netnet, ett bolag som försvann då it-bubblan sprack på
världens börser 2003. Granlis affärsidé var att Netnet skulle ägna
sig åt mobiltelefonitjänster bland annat försäljning av
förbetalda kontantkort. Företaget etableras på Svalbard i november
2003. Svalbard var då Norges eget skatteparadis med låga skatter
och taxfree. Genom att slippa moms hoppades Granli göra goda
vinster.
Men
Granlis Netnet behövde kapital och det fick han från The 5
percent community (T5PC).
T5PC var då ett norskt bolag med en pyramidspelsliknande affärsidé.
Bolaget lockade medlemmar/aktieägare i främst Norge men även
Sverige med ett ”internetbaserat varuhus” som aldrig
existerade. T5PC egentliga inkomstkälla var att värva nya
aktieägare. Man sålde också några få datorer men hade ingen
egentlig verksamhet. När bubblan T5PC sprack 2004 förlorade ca 80
000 aktieägare runt 1 miljard norska kronor. Det rättsliga
efterspelet var utdraget och resulterade i flera fängelsestraff och
bidrog till ny norsk lagstiftning mot företag av denna typ.
Men
nu går vi händelserna i förväg. När Granli får kontakt med T5PC
hösten 2003 så behöver han pengar till sitt Svalbardsprojekt och
T5PC är beredda att satsa då det börjar bli allt mer uppenbart att
pyramiden håller på att rasa. Enligt ”Verdens gang”, Norges
största dagstidning övertalar en styrelseledamot i T5PC, Jörn
Tagge sin styrelse att ge Granli 5 miljoner norska kr för
affärsidén att etablera mobilföretag på Svalbard. (Tagge döms
senare i 3 omgångar till flera års fängelse för att bland annat
ha spridit falska uppgifter som påverkade T5PC aktiekurs.) De 5
miljonerna gick ner i Granlis ficka via hans eget managementbolag
istället för Netnet. T5PC köpte också 75 procent av Netnet (via
moderbolag Telebridge 5 AS) för 14 miljoner norska kronor.
Avtal slöts mellan bolagen i september 2003.
Telebridge
5 AS var grundat av Granli. Bolaget nämns inte då han presenterar
sig på Linkedin. Inte heller berättar Granli att han varit VD inom
T5PC-sfären. Enligt Realtid.se (en affärstidning inom
finansbrachen) lockades T5PC medlemmar att rekrytera kunder till
Netnet mot att de fick 3-12 procent av ”sina kunders omsättning i
provision”.
Men
Netnet och T5PC problem var allt för stora. Norska
finansdepartementet reagerade på att Netnet etablerat mobiltelefoni
på Svalbard med Granli som VD och 8 anställda. Till Granlis
irritation ändras momsreglerna hastigt så att tjänster sålda från
Svalbard beläggs med moms, något som Granli i norska media
kommenterar med att det är orättfärdigt.
Pyramidföretaget
T5PC brister som en såpbubbla inom några månader efter affären
med Netnet. Netnet överlever några månader till. Trots att Granli
sänder ut flera positiva pressmeddelanden från Svalbard, t ex i
augusti 2004 har ”det kommit förfrågningar från företag som
vill ta del av konceptet” gör Netnet konkurs innan årsskiftet.
Efter sig lämnar Netnet skulder på 5 miljoner norska kr, samma
summa som turligt nog för Granli gått till Granlis managementbolag
istället för Netnet. Vid årsskiftet inför 2005 konstaterar en
norsk journalist att bara en blå företagsskylt påminner om att ett
pyramidföretag varit etablerat i Longyearbyen, världens
nordligaste stad. Och så en försvunnen miljard förstås och 80 000
besvikna aktieägare, varav några tusen svenskar.
Telia
var en av fordringsägarna på Netnet efter konkursen. Med Telia fick
för övrigt ett av Granlis bolag en avtalstvist om ersättningar år
2000. Tvisten avgörs först 2012 av Post och telestyrelsen som
bestämmer att Granlis bolag ska betala ersättning till Telia.
24sevenoffice
Granlis
förmåga att maximera uthållig tillväxt
Granli
har förutom Netnet och 24sevenoffice renoverat och sålt
fastigheter, satsat på mobiltelefontjänster i Afrika och tagit bra
betalt som marknadsförare och managementrådgivare. Men han har inte
startat hållbara företag. Han verkar inte heller ha byggt upp några
datahallar som påstås på FEV:s hemsida. Tekniker är han inte.
När
man följer Granlis karriär som affärsman får man svårt att
instämma i hans påstående att han är specialist på att ta fram
strategier för att maximera uthållig tillväxt för företag. Men
han tjänar själv bra med pengar på vägen. När ett projekt inte
faller väl ut så testar han något nytt. Han tar gärna risker och
kanske helst med andras pengar. Han kan uppenbarligen övertyga som
försäljare.
Jag
får erkänna att jag inte alls har det mod, inte heller den okunskap
som krävs för att göra affärer med Granli. Jag skulle inte låta
honom förvalta en 100-lapp ens. Än mindre kommunala tillgångar för
åtskilliga 100-tals miljoner kr. Jag tycker det är fel att lägga
verksamhet i skatteparadis. Granli har inte gjort något olagligt
affärsmetoderna har varit tveksamma.
I
Finland har man fått Google och Microsoft. I Norrland driver
Facebook med flera stora företag datahallar. Vad får Falun –
EcoDC AB?
Datahallar
är en i grunden bra idé. Varför vill FEV ge Granli och EcoDC AB
förtroendet att driva datahallarna i Falun?
Denna
faktakoll ska fortsätta med en del 2.
Svante
Parsjö Tegnér
1-
Fritt
översatt från norska ”Må være meget dristig der som en går
inn i et slikt selskap med så mye "støy". Orden fälls
anonymt i ett kommentatorsfältet när den norska branchsidan
digi.no meddelar att 24sevencommunity etablerar sig i Sverige.
2 Holstein
var en av de personer som blev kända på 1990-talet. Han grundade
bland annat IT-företaget Icon Medielabb som var en börsraket
innan företaget gick i konkurs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)