Märkliga personsamband när Falun ska leka Facebook

Del 2 om datahallen

Datahallar är en växande bransch med företag som Facebook, Ericsson, KNC Miner, Digiplex, Google och Microsoft. Bolagen lockas bl a av ”the node pole” som är ett samarbete mellan Luleå, Piteå och Boden. Kommunerna där erbjuder 13 tomtområden till företag. De kan locka med ren, säker energi (inte ett strömavbrott sedan 1979), kallt klimat och arbetskraft från Luleås tekniska universitet.

Kommunerna står för tomtmark men företagen bygger och driver hallarna. En tydlig rollfördelning alltså, jobb skapas och företagen tar affärsriskerna. 5 datahallar är klara eller påbörjade. Varför gör inte Falu energi och vatten (FEV) likadant?

Förklaringen ligger antagligen i personsamband.

Jan Fahlén som är ansvarig på FEV för planeringen av Datahallarna var tidigare VD på Trafikverket ICT. Under den tiden togs Børge Granli in som vice VD. När regeringen 2012 bestämde att Trafikverket ITC skulle vara en intern resultatenhet och inte bolagiseras så slutade de båda herrarna.

Men Fahlén och Granli verkar ha fått smak på att leka entreprenörer i offentlig sektor. Granli får grunda EcoDC AB i april 2014. Planen att FEV ska bygga och hyra ut hallen till ett bolag där Granli får majoritet innebär oklara gränser mellan privat och offentligt. Upplägget haltar då faluborna tar hela risken för investeringen i hallen runt 500-600 miljoner kr. Granli slipper offentlig insyn fast han ska förvalta kommunal egendom. Ett upplägg som underlättar korruption.

Sälj till ett företag som bygger/driver hallen – hellre en Google än en Granli!

Svante Parsjö Tegnér

Datahallen, EcoDC AB och entreprenören Granli.

Del 1.

Falu energi och vatten (FEV) planerar att bygga en datahall. Det innebär ett ekonomiskt risktagande som faluborna ytterst får ta, ca 500-600 miljoner kronor när allt är klart.

FEV vill sedan hyra ut hallen till ett bolag som ska bildas, EcoDataCenter AB. FEV ska äga 33 procent av aktierna i EcoDataCenter AB och 67 procent ska ägas av ett privat bolag med snarlikt namn - EcoDC AB. Bakom det senare bolaget står entreprenören Børge Granli och två till personer. Kommunfullmäktige måste godkänna förslaget.

Vem är då affärsmannen Børge Granli som FEV vill ge en så viktig roll som hyresgäst och majoritetsägare. Vad har han för ”track record”, dvs meriter? Granli uppges vara den som ska ordna kunder till datahallen. 

Som gruppledare för Liberalerna Falun har jag försökt skaffa mig en bild av Granli som affärsman. Bilden var inte riktigt lika smickrande som den han själv och tjänstemännen på FEV fört fram.

Granli skriver om sig själv på linkedin.com (ett yrkesnätverk på webben) som en specialist på ”Set and executed plans and strategies to maximize sustainable profitable growth”, dvs specialist på att upprätta planer och strategier för att maximera uthållig tillväxt. Han startade sin karriär som försäljningsansvarig 1984 och har under 25 år varit aktiv i 25 bolag via olika positioner som försäljningschef, vice VD, VD, direktör, styrelseuppdrag, grundare och ägare. Mest har han arbetat med marknadsföring åt företag och management inom eget bolag i telekommunikationsbranschen.

Hur är det med Granlis förmåga att ”maximera uthållig tillväxt” i företag?

Netnet och T5PC

Ett exempel på den expertisen är när Granli köpte upp varumärket Netnet, ett bolag som försvann då it-bubblan sprack på världens börser 2003. Granlis affärsidé var att Netnet skulle ägna sig åt mobiltelefonitjänster bland annat försäljning av förbetalda kontantkort. Företaget etableras på Svalbard i november 2003. Svalbard var då Norges eget skatteparadis med låga skatter och taxfree. Genom att slippa moms hoppades Granli göra goda vinster.

Men Granlis Netnet behövde kapital och det fick han från The 5 percent community (T5PC). T5PC var då ett norskt bolag med en pyramidspelsliknande affärsidé. Bolaget lockade medlemmar/aktieägare i främst Norge men även Sverige med ett ”internetbaserat varuhus” som aldrig existerade. T5PC egentliga inkomstkälla var att värva nya aktieägare. Man sålde också några få datorer men hade ingen egentlig verksamhet. När bubblan T5PC sprack 2004 förlorade ca 80 000 aktieägare runt 1 miljard norska kronor. Det rättsliga efterspelet var utdraget och resulterade i flera fängelsestraff och bidrog till ny norsk lagstiftning mot företag av denna typ.

Men nu går vi händelserna i förväg. När Granli får kontakt med T5PC hösten 2003 så behöver han pengar till sitt Svalbardsprojekt och T5PC är beredda att satsa då det börjar bli allt mer uppenbart att pyramiden håller på att rasa. Enligt ”Verdens gang”, Norges största dagstidning övertalar en styrelseledamot i T5PC, Jörn Tagge sin styrelse att ge Granli 5 miljoner norska kr för affärsidén att etablera mobilföretag på Svalbard. (Tagge döms senare i 3 omgångar till flera års fängelse för att bland annat ha spridit falska uppgifter som påverkade T5PC aktiekurs.) De 5 miljonerna gick ner i Granlis ficka via hans eget managementbolag istället för Netnet. T5PC köpte också 75 procent av Netnet (via moderbolag Telebridge 5 AS) för 14 miljoner norska kronor. Avtal slöts mellan bolagen i september 2003. 

Telebridge 5 AS var grundat av Granli. Bolaget nämns inte då han presenterar sig på Linkedin. Inte heller berättar Granli att han varit VD inom T5PC-sfären. Enligt Realtid.se (en affärstidning inom finansbrachen) lockades T5PC medlemmar att rekrytera kunder till Netnet mot att de fick 3-12 procent av ”sina kunders omsättning i provision”.

Men Netnet och T5PC problem var allt för stora. Norska finansdepartementet reagerade på att Netnet etablerat mobiltelefoni på Svalbard med Granli som VD och 8 anställda. Till Granlis irritation ändras momsreglerna hastigt så att tjänster sålda från Svalbard beläggs med moms, något som Granli i norska media kommenterar med att det är orättfärdigt. 

Pyramidföretaget T5PC brister som en såpbubbla inom några månader efter affären med Netnet. Netnet överlever några månader till. Trots att Granli sänder ut flera positiva pressmeddelanden från Svalbard, t ex i augusti 2004 har ”det kommit förfrågningar från företag som vill ta del av konceptet” gör Netnet konkurs innan årsskiftet. Efter sig lämnar Netnet skulder på 5 miljoner norska kr, samma summa som turligt nog för Granli gått till Granlis managementbolag istället för Netnet. Vid årsskiftet inför 2005 konstaterar en norsk journalist att bara en blå företagsskylt påminner om att ett pyramidföretag varit etablerat i Longyearbyen, världens nordligaste stad. Och så en försvunnen miljard förstås och 80 000 besvikna aktieägare, varav några tusen svenskar.

Telia var en av fordringsägarna på Netnet efter konkursen. Med Telia fick för övrigt ett av Granlis bolag en avtalstvist om ersättningar år 2000. Tvisten avgörs först 2012 av Post och telestyrelsen som bestämmer att Granlis bolag ska betala ersättning till Telia.

24sevenoffice

- Man måste vara mycket modig om man går in i ett sådant företag med så mycket turbulens.¹ Orden handlar om det norska företaget 24sevenoffice som i september 2008 öppnar kontor i Sverige, och det är svenskarna som ska vara modiga. Bakgrunden är de stora förluster företaget gör och att satsningen leds av Börge Granli som har problem med trovärdigheten efter Netnet och T5PC. Företaget 24sevenoffice säljer nätbaserade affärssystem och precis som med T5PC lockas kunderna med provision om de lockar nya kunder. Planerna är djärva och man vill växa i Sverige. I november startar Granli ett samarbete med Johan Staël von Holstein² och företaget Icube för att 24sevenoffice snabbare ska slå sig in på den svenska marknaden. Icub rasar snart och Holstein får sparken. I maj 2009 slutar Granli på 24Sevencommunity. Företaget visar stora förluster år efter år och idag i Sverige ligger omsättningen runt blygsamma 3-4 miljoner kronor. 24Sevenoffice existerar dock fortfarande tack vare tålmodiga aktieägare.

Granlis förmåga att maximera uthållig tillväxt

Granli har förutom Netnet och 24sevenoffice renoverat och sålt fastigheter, satsat på mobiltelefontjänster i Afrika och tagit bra betalt som marknadsförare och managementrådgivare. Men han har inte startat hållbara företag. Han verkar inte heller ha byggt upp några datahallar som påstås på FEV:s hemsida. Tekniker är han inte.

När man följer Granlis karriär som affärsman får man svårt att instämma i hans påstående att han är specialist på att ta fram strategier för att maximera uthållig tillväxt för företag. Men han tjänar själv bra med pengar på vägen. När ett projekt inte faller väl ut så testar han något nytt. Han tar gärna risker och kanske helst med andras pengar. Han kan uppenbarligen övertyga som försäljare.

Jag får erkänna att jag inte alls har det mod, inte heller den okunskap som krävs för att göra affärer med Granli. Jag skulle inte låta honom förvalta en 100-lapp ens. Än mindre kommunala tillgångar för åtskilliga 100-tals miljoner kr. Jag tycker det är fel att lägga verksamhet i skatteparadis. Granli har inte gjort något olagligt affärsmetoderna har varit tveksamma.

I Finland har man fått Google och Microsoft. I Norrland driver Facebook med flera stora företag datahallar. Vad får Falun – EcoDC AB?

Datahallar är en i grunden bra idé. Varför vill FEV ge Granli och EcoDC AB förtroendet att driva datahallarna i Falun?

Denna faktakoll ska fortsätta med en del 2.

Svante Parsjö Tegnér

1- Fritt översatt från norska ”Må være meget dristig der som en går inn i et slikt selskap med så mye "støy". Orden fälls anonymt i ett kommentatorsfältet när den norska branchsidan digi.no meddelar att 24sevencommunity etablerar sig i Sverige.

2 Holstein var en av de personer som blev kända på 1990-talet. Han grundade bland annat IT-företaget Icon Medielabb som var en börsraket innan företaget gick i konkurs.

När forskningsresultaten inte passar ideologin så fejkar man en forskare – om hur Stefan Fölster hanterar verkligheten.


Kommer ni ihåg ramaskriet när ”Studieförbundet Näringsliv och samhälle” 2011 presenterade en forskningsrapport (Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?) Den sa att det inte gick att visa att privatiseringar givit några kvalitets- eller effektivitetsvinster i välfärden. Rapporten sa inte heller att konkurrensen inte var bra. Rapporten analyserade förutsättningar för marknadslösningar inom olika delar av välfärden och påpekade stillsamt att mer forskning behövs inom området. Intressant läsning men upprörande läsning för vissa dogmatisk sinnade manchesterliberaler. Två seriösa forskare som Laura Hartman och Olov Pettersson lämnade SNS då de inte fick förutsättningar att bedriva seriös forskning under akademisk frihet. Trovärdigheten för SNS sjönk som börsvärdet på ett fastighetsbolag när en bostadsbubbla spricker. Synd – riktigt synd, för det är att stort värde för Sverige att näringslivet bidrar med seriösa inlägg i samhällsdebatten.

En annan intressant röst i debatten är Stefan Fölster och hans Reforminstitut. Kanske inte så mycket för djupsinnigheten i det Fölster för fram utan snarare är det intressant att se hur Fölster fejkar att han har forskningsstöd för sina nyliberala teser. Fölster hävdade för ett tag sedan att konkurrens leder till en bättre skola i sin rapport ”Vad har hänt i kommuner utan valmöjlighet”. Att det finns en rad forskarrapporter som pekar på att det fria skolvalet bidragit till ökade skillnader i skolors resultat och en bristande likvärdighet viftar Fölster snabbt undan med påståenden att forskningsresultaten spretar. Att svensk skola trots den välsignade valfriheten inte klarar sig så bra i internationella studier är inte heller något Fölster berör. Valfrihet är bra menar Fölster och finner stöd i en genomgång av internationell forskningslitteratur. Vem har då gjort denna genomgång? Fölsters hänvisar i en not till Gabriel Sahlgren. Men Sahlgren är ingen forskare han är forskningschef på ”Centre for Market Reform of Education” i London. Sahlberg arbetar för en marknadsliberal tankesmedja som vill införa marknadslösningar inom utbildningssektorn. Han tituleras forskningschef men har enligt sitt eget CV en kandidatexamen i statskunskap. (Ni kan ju till exempel jämföra den akademiska meriten med de meriter Laura Hartman och Olof Pettersson har.) Sahlgren har även arbetat för den konservativa och nyliberala amerikanska politikern Ron Paul och för organisationer som ”Americans for Tax Reform” (ja ni gissar rätt, det är en organisation som vill ha sänkta skatter) med fler nyliberala organisationer.

Tankesmedjor är intressanta och lobbyister har sin funktion men att presentera dem som forskare är verkligen en märklig manöver. Har man inte forskningen på sin sida så får man väl ta en lobbyist och klä ut honom till forskare verkar Fölster tycka. Och han är inte ensam. I en debattartikel utnämner Friskolornas riksförbund Sahlgren till ”forskare” ( DN 130822). Det gamla talesättet ”ulv i fårakläder” kommer väl till pass.

Fölster har spritt sitt budskap i både Expressen och Dagens samhälle under detta falska sken av vetenskaplighet. Sahlgren för sin del debatterar på Svenska Dagbladets debattsida.

 Utan privat ägande och konkurrens inget välfärdssamhälle. Men att införa marknadsliknande incitament i offentlig välfärd är ingen enkel operation. Som det nu fungerar så riskerar valfriheten att bidra till segregering och sämre skolresultat. I praktiken innebär detta i så fall en skenbar valfrihet. Den som misslyckas i skolan har sedan ofta inte mycket att välja på. Även Sverige och svenska företag kommer att få svårt att klara framtiden om inte skolan som institution fungerar väl. Våra föräldrars utbildning avgör idag i större omfattning än tidigare av hur det går i skolan. 

Lekplatser ska finnas där barn lever. (Falun)

Läste i dagens Falukurir om ett förslag att lägga en äventyrslekpark till Lugnet. Det kan låta mysigt men kanske mer är ett utslag av lokalpolitiskt fokus på Lugnetanläggningarna än barnen. Lekparker bör ligga utspritt där barnen bor och vistas (förskolor, skolor) och inte centraliserat till Lugnet. Barn och föräldrar ska kunna gå till lekplatsen, klättra, gunga och leka. Rusta och underhåll hellre de lekplatser som redan finns. Vid Lugnet bor det väl inga barn?

Vi måste se till att underhålla de gungor som redan finns innan vi kostar på ännu fler karuseller.

Lärarleg är inte ett fiasko

Att legitimeringen av lärare kommer att ta längre tid är inte ett fiasko som rubriken i DN:s ledare lyder den 14 mars. Lärare ska ha leg och arbetet fortsätter. I texten nyanseras resonemanget och behovet av att lärare får fortbildning lyfts fram. Men ändå tycker jag att ledaren har missat att sätta in legitimationen i ett sammanhang. Lärarleg är bara en del av ny lärarutbildning, introduktionsår för lärare, ny skollag, ny Skolinspektion, nya läroplaner, nya kursplaner.

Men kompetensutvecklingen fortsätter nog att vara bristfällig med undantag för de statliga satsningarna.

Själv oroas jag över den ökande dokumentationen. Där behöver det nog tänkas om.

Vart går skattepengarna?

I Falun diskuteras det förskola. De som debatterar är nog både inriktade på att lösa problem och på vinna en diskussion inför väljarna. Då blir det rörigt. I debatten kommer det upp teman som:

- Barngrupperna är för stora och köerna är för långa - alltså behövs fler barnskötare och förskolelärare.
- Det behövs mer pengar i förskolan.
- Förskolan har redan fått pengar men var tog de vägen?
- Det behövs fler förskolechefer

Det är de grundläggande synpunkterna. Den sista kommer från förvaltningen och inte från politiken.

Hur kommer det att gå tro?

Carema, Falun och god äldreomsorg

Den senaste tiden har äldreomsorgen blivit uppmärksammad. Företaget Carema Care har förknipats med bristande omvårdnad, brist på blöjor och en personal som inte får möjlighet att ge god vård. Några kommuner i Stockholm, däribland Järfälla, har valt att säga upp
de avtal man har med Carema då missnöjet med Carema blivit för stort.

Carema organiserar ca 470 olika boenden inom äldreomsorgen och socialtjänst, bland
annat i Falun Många av dessa har skötts väl. Inte desto mindre kan man fråga sig om inte fokus i vissa fall har flyttats från vård till kapital. Detta är inte acceptabelt. Tanken med privata intressen
inom välfärdssektorn var att höja kvalitén inte att sänka den.

Caremas ägare KKR och Triton har också valt att placera sina bolag i skatteparadis. Via lån
och interna räntor inom koncernen undviker ägarna skatt i Sverige. Detta har lett till att den politiska majoriteten i Falun inte vill förlänga avtalen med Carema inom äldreomsorgen. Verksamheten har fungerat bra i Falun så vitt jag förstår men socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister vill på detta sätt markera mot lösningen med huvudägare i skatteparadis. Från moderat håll har framförts synpunkter som hänvisar till att regeringen kommer att vidta åtgärder och att Carema nyligen har uttalat att de ska börja betala skatt.

Hur ska vi se på detta?

Den kommunala verksamheten är beroende av att vårt skattesystem fungerar i alla delar. Den pågående krisen i Grekland har som en viktig orsak den grekiska statens oförmåga att driva in just dessa skatter. Det måste även ses som en tveksam etik att vara verksam inom välfärdssektorn samtidigt som man väljer olika konstruktioner för att inte behöva betala skatt.
Därför tycker jag att det är rätt att inte förlänga Caremas avtal med Falu kommun. Vi måste sända tydliga signaler från politiskt håll och handling väger alltid tyngre än ord. Dessa signaler blir extra tydliga när "Temabo" får förlängning på sina avtal.

På sikt krävs att statens tillsyn blir bättre. Regeringen vill därför stärka meddelarskyddet för anställda i privat verksamhet och stoppa skatteplanering av den typ Carema ägnar sig åt.
Dessutom ska Socialstyrelsen utreda ut om det finns skillnader vad gäller kvalitet mellan enskild
och kommunal äldreomsorg. Folkpartiet föreslår även att det, precis om på skolans område, ska inrättas en nationell tillsynsmyndighet – Statens socialinspektion.